Necrotizing enterocolitis - perinatal riskfactors and incidence
Nekrotiserande enterokolit (NEC) – en kartläggning av incidens, perinatala riskfaktorer
Responsible: Tomas Sjöberg Bexelius
Web-site(s):
Introduction
Bakgrund om nekrotiserande enterokolit (NEC)
Sjukligheten och dödligheten associerad med NEC utgör ett betydande hot bland för tidigt födda spädbarn, i synnerhet de extremt tidigt födda. Orsakerna bakom sjukdomen är ofullständigt kartlagda och effektiv förebyggande behandling saknas. Konsekvenserna
för de drabbade barnen kan vara förödande. Nuvarande behandling är enbart symptomatisk med intensivvård, tarmvila, antibiotikabehandling, och i vissa svåra fall kirurgisk behandling. Förvisso är incidensen av NEC relativt låg - omkring 3,2 per 10,000 levande födda i Sverige under 1987-2009, (2) men bland extremt prematura är den mångdubbelt högre (mellan 46 per 1000 levande födda i studien av Ahle et al (2) till 58 bland barn födda <27 gestationsveckor i Sverige(4)) Diagnosen av NEC baseras på såväl kliniska och radiologiska tecken och stadie-indelas enligt Bell. Stadie 1a-b utgörs av misstänkt sjukdom med symtom som matningssvårigheter, retention i ventrikeln, milda systemiska tecken som temperaturinstabilitet, och andningsuppehåll (apné). Stadie 2 är konstaterad sjukdom med tillägg av systemiska tecken som allmänpåverkan, specifika radiologiska tecken som exempelvis luft i tarmväggen (pneumotosis intestinalis). Stadie 3 är avancerad sjukdom, vilken kan kräva kirurgisk behandling med laparotomi och dränage. Kända riskfaktorer inkluderar förekomst av nylig blodtransfusion, otillräcklig blodtillförsel av magtarmkanalen, andra samtidiga infektioner, övernutrition och manligt kön. Förlossningsrelaterade faktorer inkluderar korioamnionit, dvs. systemisk infektion hos mamman med engagemang av moderkaka eller fosterhinna.
Sjukligheten och dödligheten associerad med NEC utgör ett betydande hot bland för tidigt födda spädbarn, i synnerhet de extremt tidigt födda. Orsakerna bakom sjukdomen är ofullständigt kartlagda och effektiv förebyggande behandling saknas. Konsekvenserna
för de drabbade barnen kan vara förödande. Nuvarande behandling är enbart symptomatisk med intensivvård, tarmvila, antibiotikabehandling, och i vissa svåra fall kirurgisk behandling. Förvisso är incidensen av NEC relativt låg - omkring 3,2 per 10,000 levande födda i Sverige under 1987-2009, (2) men bland extremt prematura är den mångdubbelt högre (mellan 46 per 1000 levande födda i studien av Ahle et al (2) till 58 bland barn födda <27 gestationsveckor i Sverige(4)) Diagnosen av NEC baseras på såväl kliniska och radiologiska tecken och stadie-indelas enligt Bell. Stadie 1a-b utgörs av misstänkt sjukdom med symtom som matningssvårigheter, retention i ventrikeln, milda systemiska tecken som temperaturinstabilitet, och andningsuppehåll (apné). Stadie 2 är konstaterad sjukdom med tillägg av systemiska tecken som allmänpåverkan, specifika radiologiska tecken som exempelvis luft i tarmväggen (pneumotosis intestinalis). Stadie 3 är avancerad sjukdom, vilken kan kräva kirurgisk behandling med laparotomi och dränage. Kända riskfaktorer inkluderar förekomst av nylig blodtransfusion, otillräcklig blodtillförsel av magtarmkanalen, andra samtidiga infektioner, övernutrition och manligt kön. Förlossningsrelaterade faktorer inkluderar korioamnionit, dvs. systemisk infektion hos mamman med engagemang av moderkaka eller fosterhinna.
Project details
| Inst f medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) | |
| Barndivisionen, Astrid Lindgrens barnsjukhus | |
| Clinical study | |
| 2 | |
| Svenska | |
| No data/some of the data have been collected. | |
| Ethical permit is required and an application has been submitted |
Supervisor/Contact
Tomas Bexelius
0702010077
tomas.s.bexelius@ki.se
Contact 2
Aims
Delstudie 1 Överensstämmer diagnosen NEC i Patientregistret baserad på ICD-10 jämfört med journalförda kliniska diagnostiska kriterier (1)?
Ökar incidensen av NEC under 2009-2012 jämfört med tidigare period 2007-2009?
Delstudie 2 Vilka perinatala riskfaktorer bidrar till utvecklingen av NEC?
Ökar incidensen av NEC under 2009-2012 jämfört med tidigare period 2007-2009?
Delstudie 2 Vilka perinatala riskfaktorer bidrar till utvecklingen av NEC?
Design
Registerbaserad fallkontrollstudie användande av material från Patientregistret, Medicinska Födelseregistret och Neonatalt Kvalitetsregister, under 2009-2014 i Sverige.
Material and methods
Design delstudie 1
Vi kommer att identifiera samtliga prematurfödda spädbarn med diagnosen NEC i Patientregistret, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (SNQ) och Medicinska Födelseregistret. Vi kommer att beskriva och analysera incidensutvecklingen 2009-2012 jämfört med tidigare perioder (2007-2009) (2), stratifierat på kön, gestationsålder, typ av sjukhus (läns- samt universitetssjukhus), län samt kalenderår. Vi kommer att genomföra en valideringsstudie av diagnosen NEC utifrån ICD-10 (International Classification of Disease) hos ett slumpmässigt urval (n=60) av prematura spädbarn i det svenska Patientregistret och Medicinska Födelseregistret under åren 2009-2012 från hela landet. NEC-diagnosen kommer att valideras genom en jämförelse mellan befintliga ICD-10 diagnoser (P77.9A-X) och en strukturerad journalgenomgång utifrån etablerade kliniska, laboratoriemässiga och radiologiska kriterier. Dessutom kommer patienterna att stadieindelas enligt Bells modifierade kriterier (1) (Stadie 1a/b, 2 och 3). Överensstämmelsen i diagnostiken kommer att stratifieras utifrån kön, gestationsålder samt typ av sjukhus. Valideringen kommer att göras blint utifrån sjukhus och bekräftas av två oberoende bedömare varav en specialistkompetent neonatolog.
Design delstudie 2
Utifrån delstudie 1 kommer de validerade fallen av patienter med diagnosen NEC ingå i en retrospektiv fallkontrollstudie under 2009-2012. Varje patient kommer att matchas med 4 kontroller där vi kontrollerar för kön, gestationsålder, och typ av sjukhus (läns- och regionsjukhus). Exponeringsinformation rörande förlossningsrelaterade samt neonatala faktorer kommer att inhämtas genom tillgängliga registerdata (Patientregister, Medicinska Födelseregistret och SNQ) och vid behov kompletterande inhämtning från befintliga patientjournaler. Exponeringar kommer att omfatta: födelsevikt, gestationsålder baserad på ultraljud alternativt sista menstruationsdatum, paritet, moderns och faderns ålder, förekomst av obesitas och/eller rökning vid graviditetsstart, vaginal respektive operativ förlossning (kejsarsnitt), peripartal antibiotika-användning och feber, graviditetshypertension och diabetes, preeklampsi, tillväxthämning (definierat genom <-2 standardavvikelser utifrån graviditetslängd), maternella infektioner som korioamnionit, kortikosteroidbehandling samt användande av värklösande läkemedel (tokolytika). Andra parametrar såsom inflammationsmarkörer (CRP, blodstatus, andel trombocyter och leukocyter, och feces-kalprotektin) kommer också att inhämtas genom en manuell journalgenomgång där det är tillgängligt.
Vi kommer att identifiera samtliga prematurfödda spädbarn med diagnosen NEC i Patientregistret, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (SNQ) och Medicinska Födelseregistret. Vi kommer att beskriva och analysera incidensutvecklingen 2009-2012 jämfört med tidigare perioder (2007-2009) (2), stratifierat på kön, gestationsålder, typ av sjukhus (läns- samt universitetssjukhus), län samt kalenderår. Vi kommer att genomföra en valideringsstudie av diagnosen NEC utifrån ICD-10 (International Classification of Disease) hos ett slumpmässigt urval (n=60) av prematura spädbarn i det svenska Patientregistret och Medicinska Födelseregistret under åren 2009-2012 från hela landet. NEC-diagnosen kommer att valideras genom en jämförelse mellan befintliga ICD-10 diagnoser (P77.9A-X) och en strukturerad journalgenomgång utifrån etablerade kliniska, laboratoriemässiga och radiologiska kriterier. Dessutom kommer patienterna att stadieindelas enligt Bells modifierade kriterier (1) (Stadie 1a/b, 2 och 3). Överensstämmelsen i diagnostiken kommer att stratifieras utifrån kön, gestationsålder samt typ av sjukhus. Valideringen kommer att göras blint utifrån sjukhus och bekräftas av två oberoende bedömare varav en specialistkompetent neonatolog.
Design delstudie 2
Utifrån delstudie 1 kommer de validerade fallen av patienter med diagnosen NEC ingå i en retrospektiv fallkontrollstudie under 2009-2012. Varje patient kommer att matchas med 4 kontroller där vi kontrollerar för kön, gestationsålder, och typ av sjukhus (läns- och regionsjukhus). Exponeringsinformation rörande förlossningsrelaterade samt neonatala faktorer kommer att inhämtas genom tillgängliga registerdata (Patientregister, Medicinska Födelseregistret och SNQ) och vid behov kompletterande inhämtning från befintliga patientjournaler. Exponeringar kommer att omfatta: födelsevikt, gestationsålder baserad på ultraljud alternativt sista menstruationsdatum, paritet, moderns och faderns ålder, förekomst av obesitas och/eller rökning vid graviditetsstart, vaginal respektive operativ förlossning (kejsarsnitt), peripartal antibiotika-användning och feber, graviditetshypertension och diabetes, preeklampsi, tillväxthämning (definierat genom <-2 standardavvikelser utifrån graviditetslängd), maternella infektioner som korioamnionit, kortikosteroidbehandling samt användande av värklösande läkemedel (tokolytika). Andra parametrar såsom inflammationsmarkörer (CRP, blodstatus, andel trombocyter och leukocyter, och feces-kalprotektin) kommer också att inhämtas genom en manuell journalgenomgång där det är tillgängligt.
Project time schedule
Delstudie 1. Vi kommer att beräkna andelen med ICD-10 diagnosen P77.9 (NEC) som vid journalgenomgång har en sann diagnos enligt förutbestämda kriterier. På så vis kan vi beräkna ett positivt prediktivt värde för NEC i Patientregistret. Incidensen kommer att presenteras i incidens per 1000 levande födda per kalenderår under studieperioden.
Delstudie 2.
Vi kommer att uppskatta den relativa risken för att utveckla NEC med hänsyn taget till relevanta potentiella störfaktorer genom multivariat logistisk regression.
Delstudie 2.
Vi kommer att uppskatta den relativa risken för att utveckla NEC med hänsyn taget till relevanta potentiella störfaktorer genom multivariat logistisk regression.
Teaching/Supervision activities
Kontinuerlig handledning mail- och telefonledes. Veckovis möten med handledning under terminens gång. Speciell handledning i relevanta statistiska metoder samt guidande genom dataanalys samt inhämtning. Deltagande i manusskrivande så småningom.
Resources
Arbete sker på MEB, KI och kommer kräva en hög grad av självständighet samt förmåga att planera sitt arbete över terminens gång.