Psychoneuroimmunology
Responsible: Anna Andreasson
Web-site(s):
Introduction
The focus is primarily on mechanisms in diseases with a large impact on quality of life where knowledge about disease mechanisms are lacking, such as disorders of gut-brain interaction (e.g. irritable bowel syndrome, IBS), fatigue (ME/CFS, exhaustion disorder and post-covid syndrome) and chronic pain.
Aktuellt projekt ht26:
Att mäta trötthet/measuring fatigue
Fatigue, dvs bestående trötthet som inte går över vid vila, är ett vanligt symtom i befolkningen och inom vården och ett av de symtom som mest negativt påverkar individens funktionsförmåga. Patienter med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS), där fatigue är kardinalsymtom, rapporterar till exempel en sämre livskvalitet än patienter med hjärtsjukdom och cancer. Fatigue är också en av de vanligaste sökorsakerna i primärvården och ofta går det inte att fastställa en direkt orsak. Utmattningssyndrom (UMS), en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna och en mycket vanlig sjukskrivningsorsak, karaktäriseras av bestående trötthet där långvarig psykosocial stress anses vara den utlösande faktorn. ME/CFS och trötthet efter post-covid ses istället som postinfektiösa tillstånd. Fatigue är också ett vanligt symtom hos patienter med autoimmun sjukdom som reumatoid artrit som innebär en bestående aktivering av immunsystemet som i sin tur ger en rad symtom inklusive trötthet. Patienter med pollenallergi uppger ofta, under pollensäsong, svår oförklarlig trötthet som ej går att vila eller medicinera bort. Också patienter med traumatiska hjärnskador och stroke lider ofta av fatigue. Bördan av fatigue på vården och på samhället i form av sjukfrånvaro är svår att bedöma på grund av förekomsten i så många patientgrupper men får anses vara omfattande. Trots det är kunskapen om likheter och skillnader mellanpatientgrupper samt mekanismer och verksamma behandlingar vid fatigue är mycket begränsad.
För att förbättra omhändertagandet av patienter med fatigue behövs kunskap om svårighetsgrad- och dimensioner av fatigue i olika patientgrupper samt utvärdering av behandlingar som kan leda till minskad fatigue. För detta är det nödvändigt med tillgång till skattningsskalor validerade för att mäta olika aspekter av fatigue och i olika patientpopulationer.
Projektets huvudsyfte är att validera frågeformulären multidimensional fatigue inventory (MFI)-20, fatigue-related symptom scale (FRSS, nyutvecklad skala), Checklist individual strenghts (CIS) och cognitive and behavioural responses to fatigue questionnair (CBRQ) genom att göra psykometriska analyser hos patienter med en bredd av olika sjukdomstillstånd och grad av trötthet.
Det aktuella projektet är en väntrumsenkät Närakuten i Huddinge. Samtliga patienter under en period runt 3 veckor hösten 2026 kommer att tillfrågas om att delta i studien genom anslag i väntrummet. Det kommer att vara möjligt att fylla i formuläret både digitalt (QR-kod på anslag) och med papper och penna. Formuläret kommer att vara anonymt och deltagarna får även frågor om demografi, aktuella diagnoser och hälsorelaterad livskvalitet/funktion. I projektarbetet ingår att vara på plats i väntrummet för att se till att insamlingen fungerar.
Samtliga formulär kommer att utvärderas med avseende på intern konsistens (hur väl de ingående frågorna mäter samma underliggande koncept), faktorstruktur (om det finns underliggande dimensioner som tyder på att formuläret ska delas upp i subskalor) och kriterievaliditet (hur väl mätinstrumentet överensstämmer med ett etablerat relaterat kriterium). Projektarbetets frågeställning kan anpassas efter studentens intresse.
Aktuellt projekt ht26:
Att mäta trötthet/measuring fatigue
Fatigue, dvs bestående trötthet som inte går över vid vila, är ett vanligt symtom i befolkningen och inom vården och ett av de symtom som mest negativt påverkar individens funktionsförmåga. Patienter med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS), där fatigue är kardinalsymtom, rapporterar till exempel en sämre livskvalitet än patienter med hjärtsjukdom och cancer. Fatigue är också en av de vanligaste sökorsakerna i primärvården och ofta går det inte att fastställa en direkt orsak. Utmattningssyndrom (UMS), en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna och en mycket vanlig sjukskrivningsorsak, karaktäriseras av bestående trötthet där långvarig psykosocial stress anses vara den utlösande faktorn. ME/CFS och trötthet efter post-covid ses istället som postinfektiösa tillstånd. Fatigue är också ett vanligt symtom hos patienter med autoimmun sjukdom som reumatoid artrit som innebär en bestående aktivering av immunsystemet som i sin tur ger en rad symtom inklusive trötthet. Patienter med pollenallergi uppger ofta, under pollensäsong, svår oförklarlig trötthet som ej går att vila eller medicinera bort. Också patienter med traumatiska hjärnskador och stroke lider ofta av fatigue. Bördan av fatigue på vården och på samhället i form av sjukfrånvaro är svår att bedöma på grund av förekomsten i så många patientgrupper men får anses vara omfattande. Trots det är kunskapen om likheter och skillnader mellanpatientgrupper samt mekanismer och verksamma behandlingar vid fatigue är mycket begränsad.
För att förbättra omhändertagandet av patienter med fatigue behövs kunskap om svårighetsgrad- och dimensioner av fatigue i olika patientgrupper samt utvärdering av behandlingar som kan leda till minskad fatigue. För detta är det nödvändigt med tillgång till skattningsskalor validerade för att mäta olika aspekter av fatigue och i olika patientpopulationer.
Projektets huvudsyfte är att validera frågeformulären multidimensional fatigue inventory (MFI)-20, fatigue-related symptom scale (FRSS, nyutvecklad skala), Checklist individual strenghts (CIS) och cognitive and behavioural responses to fatigue questionnair (CBRQ) genom att göra psykometriska analyser hos patienter med en bredd av olika sjukdomstillstånd och grad av trötthet.
Det aktuella projektet är en väntrumsenkät Närakuten i Huddinge. Samtliga patienter under en period runt 3 veckor hösten 2026 kommer att tillfrågas om att delta i studien genom anslag i väntrummet. Det kommer att vara möjligt att fylla i formuläret både digitalt (QR-kod på anslag) och med papper och penna. Formuläret kommer att vara anonymt och deltagarna får även frågor om demografi, aktuella diagnoser och hälsorelaterad livskvalitet/funktion. I projektarbetet ingår att vara på plats i väntrummet för att se till att insamlingen fungerar.
Samtliga formulär kommer att utvärderas med avseende på intern konsistens (hur väl de ingående frågorna mäter samma underliggande koncept), faktorstruktur (om det finns underliggande dimensioner som tyder på att formuläret ska delas upp i subskalor) och kriterievaliditet (hur väl mätinstrumentet överensstämmer med ett etablerat relaterat kriterium). Projektarbetets frågeställning kan anpassas efter studentens intresse.
Project details
| Institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS) | |
| Clinical study | |
| 1 | |
| Not decided | |
| No data/some of the data have been collected. | |
| Ethical permit is required and exists |
Supervisor/Contact
Anna Andreasson
0731-505653
anna.andreasson@ki.se
