Degree project portal

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 8000 kvinnor i Sverige i bröstcancer. Under flera decennier har behandlingen utvecklats från mycket radikal kirurgi till mindre omfattande ingrepp. Mer och mer hänsyn tas i detta sammanhang till kosmetik, bevarad livskvalité och kroppsuppfattning. Bröstrekonstruktion, som kan göras direkt vid canceringreppet (primärt) eller senare (sekundärt), har blivit vanligare. Att spara hudkuvertet vid mastektomi har visats förbättra det kosmetiska resultatet, vilket är tätt förknippat med livskvalité, utan att tumma på den onkologiska säkerheten. Den nyare utvecklingen är att även mamill och areola sparas vid mastektomi. Vid mamillsparande mastektomi (nipple-sparing mastectomy, NSM) sparas både hudkuvert och mamill-areola-komplex (nipple-areola-complex, NAC) innan bröstet rekonstrueras, vanligtvis med implantat. Större tumörstorlek, kortare avstånd mellan tumör och mamill samt utbredd in situ komponent ökar risken för tumörfynd i NAC. Det finns inga randomiserade studier som jämför NSM med konventionell mastektomi. Recidivsiffror varierar mellan 0 och 8,5 % för lokoregionala recidiv och 0 och 1,6 % för recidiv i NAC efter 10 – 156 månaders uppföljning. Kirurgiska tekniker, patientselektion, användning av post- eller intraoperativ strålbehandling samt metoden för histopatologisk undersökning av NAC varierar starkt, vilket, tillsammans med avsaknad av lämpliga kontrollgrupper, gör resultaten svårtolkade. Syfte: Att kartlägga förekomst och lokalisation av lokalrecidiv efter mamillsparande mastektomi med efterföljande direktrekonstruktion och jämföra resultat med kontrollgruppen. Metod: Patienter opererade vid Karolinska universitetssjukhuset med mamillsparande mastektomi och direkt bröstrekonstruktion mellan 2000 och 2011 identifieras via operationslogg (Orbit), journalgranskning samt utdrag ur onkologiskt register. En kontrollkohort bildas bestående av till ålder och tumörstadium matchade bröstcancerpatienter som enbart genomgått mastektomi utan rekonstruktion. Uppgifter gällande tumöregenskaper, recidiv och överlevnad inhämtas via onkologiskt register. Avståndet mellan tumör och mamill skattas för varje patient av en bröstradiolog med hjälp av preoperativ bilddiagnostik. Statistisk analys sker under användning av överlevnadsanalys, dvs Kaplan-Meier och framförallt Cox regressionsanalys. Primära endpoints är 1) recidiv i mamill-areola-komplex och 2) lokoregionala recidiv. Medianuppföljningstiden borde uppskattningsvis ligga kring 7-8 år och minsta uppföljningstiden bör vara 2 år. Arbetet bör pga sin betydelse för den kirurgiska onkologin resultera i en vetenskaplig publikation i en internationell (=engelskspråkig) tidskrift.