Degree project portal

Graviditet och puerperium är väletablerade riskfaktorer för insjuknade i en venös trombos. Hemostatiska förändringar under graviditet, med bl.a. ökning av vissa prokoagulanta faktorer, såsom faktor VIII, faktor VII, fibrinogen, och samtidig minskning av antikoagulanta proteiner såsom protein S, men även hemodynamiska förändringar, ansvarar för detta fenomen, som tippar den hemostatiska balansen åt det protrombotiska hållet. Trombosrisken ökar ca. 5-10 gånger under graviditet och postpartum. Andra faktorer, såsom ärftlig trombofili, antifosfolipidsyndrom, hereditet för tromboembolism, obesitas mm bidrar till att öka risken ytterligare.

Rekommendationer och riskscore baserade fr.a. på de ovannämnda riskfaktorerna ger idag vägledning till läkare för behandling av trombos hos gravida, men även om lämplig trombosprofylax vid nästa graviditet hos en kvinna som tidigare har drabbats av en trombos eller har andra riskfaktorer. Hörnstenen i behandlingen är användning av lågmolekylär heparin i olika doser med anpassning när det behövs,.

Trots att behandlingen och profylaxen bidrar till en signifikant minskning av morbiditet och mortalitet i association till venös tromboembolism, föreligger fortfarande risk för komplikationer, inte minst blödningsrisk, men även trombosrisk när dosen av antikoagulantia minskas inför förlossning. uUppföljning och kartläggning av riskfaktorer för komplikationer av kvinnor med högrisk graviditeter kan leda till utvärdering och revidering av riktlinjerna med mål att öka patientsäkerhet och minimera komplikationsrisken.