Venous ulcers; evaluation of new endovenous methods and the effect on ulcer healing, quality of life and health care economy.
Venösa bensår; utvärdering av nya endovenösa metoder och deras effekt på sårläkning, livskvalitet och sjukvårdsekonomi.
Responsible: Lena Blomgren
Introduction
Personer med bensår är en oerhört negligerad patientgrupp, både av beslutsfattare och sjukvården. De har ofta svåra smärtor och är dyra för samhället pga personalkrävande omläggningar. 1-2 % av EU´s hälso- och sjukvårdsbudget beräknas gå till bensår. ½-1 % av befolkningen har bensår, en mindre del av dessa har underliggande arteriell insufficiens, majoriteten är venösa och oftast orsakade av vanliga varicer. Personer från socioekonomiskt svaga grupper är överrepresenterade bland bensårspatienter.
Nuförtiden kan varicer behandlas atraumatiskt med nya kärlkirurgiska endovenösa metoder. Enligt aktuell forskning och internationella riktlinjer ska därför alla patienter med bensår snarast utredas avseende blodcirkulationen och om det finns en underliggande arteriell eller venös insufficiens ska patienten remitteras direkt till kärlkirurg för åtgärd, detta också därför att det finns en klinisk iakttagelse att ju äldre ett sår är desto längre tid tar det att läka.
Tyvärr är denna kunskap dåligt spridd trots uppdatering av de svenska riktlinjer som finns. Många svenska läkare tror fortfarande att bensår enbart beror på tidigare blodpropp som ej går att behandla kärlkirurgiskt. Patienter går på omläggningar i åratal utan att remitteras vidare, och bland ansvariga sjukvårdspolitiker och tjänstemän finns en utbredd uppfattning att varicer opereras av kosmetiska skäl varför de enheter som utför varicerkirurgi är underfinansierade, och det blir långa väntetider till behandling.
På Venous Centre i Stockholm pågår sedan flera år ett forskningssamarbete med Kärlkirugiska kliniken KS just om patienter med varicer och bensår. I en uppföljande studie har 84% av patienterna läkt sina bensår utan recidiv 4 år efter behandling av varicer. Tidigare internationella studier har visat att med kompressionslindning utan kärlkirurgisk behandling är 50% oläkta eller har fått recidiv efter 2 år. Venous Centre har nu startat ett prospektivt bensårsprojekt där under ett år alla nybesök avseende bensår undersöks mer extensivt med ankeltrycksmätning, omfattande venduplex inklusive buk- och bäckenvener, PPG (fotopletysmografi) och livskvalitetsmätning.
Nuförtiden kan varicer behandlas atraumatiskt med nya kärlkirurgiska endovenösa metoder. Enligt aktuell forskning och internationella riktlinjer ska därför alla patienter med bensår snarast utredas avseende blodcirkulationen och om det finns en underliggande arteriell eller venös insufficiens ska patienten remitteras direkt till kärlkirurg för åtgärd, detta också därför att det finns en klinisk iakttagelse att ju äldre ett sår är desto längre tid tar det att läka.
Tyvärr är denna kunskap dåligt spridd trots uppdatering av de svenska riktlinjer som finns. Många svenska läkare tror fortfarande att bensår enbart beror på tidigare blodpropp som ej går att behandla kärlkirurgiskt. Patienter går på omläggningar i åratal utan att remitteras vidare, och bland ansvariga sjukvårdspolitiker och tjänstemän finns en utbredd uppfattning att varicer opereras av kosmetiska skäl varför de enheter som utför varicerkirurgi är underfinansierade, och det blir långa väntetider till behandling.
På Venous Centre i Stockholm pågår sedan flera år ett forskningssamarbete med Kärlkirugiska kliniken KS just om patienter med varicer och bensår. I en uppföljande studie har 84% av patienterna läkt sina bensår utan recidiv 4 år efter behandling av varicer. Tidigare internationella studier har visat att med kompressionslindning utan kärlkirurgisk behandling är 50% oläkta eller har fått recidiv efter 2 år. Venous Centre har nu startat ett prospektivt bensårsprojekt där under ett år alla nybesök avseende bensår undersöks mer extensivt med ankeltrycksmätning, omfattande venduplex inklusive buk- och bäckenvener, PPG (fotopletysmografi) och livskvalitetsmätning.
Project details
| Inst f molekylär medicin och kirurgi (MMK) | |
| Kärlkirurgiska kliniken A2:01, KU Solna | |
| Qualitative study | |
| 1 | |
| Not decided | |
| All data have already been collected and only need to be analyzed | |
| Ethical permit is not required |
Supervisor/Contact
Lena Blomgren
0851774173
0702294707
lena.blomgren@karolinska.se
Contact 2
Anders Holmberg
0705876646
anders.holmberg@svcstockholm.se
Aims
1. Att beskriva patientkohorten med bensår demografiskt och därefter besvara följande frågeställningar: Hur många av patienterna var lämpliga för kärlkirurgisk åtgärd? Hur många hade arteriell insufficiens eller posttrombotiska förändringar? Läkte bensåren efter behandling, hur snabbt och var det skillnad beroende på bensårets ålder? Förbättrades livskvaliteten?
2. Att beräkna sjukvårdskostnaden utifrån känd sårtid före behandling och tid till läkning efter behandling, och jämföra med en hypotetisk grupp där patienten remitterats och behandlats tidigare i sjukdomsförloppet enligt de brittiska riktlinjerna NICE.
2. Att beräkna sjukvårdskostnaden utifrån känd sårtid före behandling och tid till läkning efter behandling, och jämföra med en hypotetisk grupp där patienten remitterats och behandlats tidigare i sjukdomsförloppet enligt de brittiska riktlinjerna NICE.
Design
Retrospektiv journalgenomgång
Material and methods
Genomgång av patientjournaler på Venous Centre samt data från kärl lab avseende duplexfynd, ankeltryck, PPG och livskvalitetsformulär. Deltagande i undersökningar på kärl lab för att förstå patientmaterialet och undersökningarna kliniskt.
Project time schedule
Fas 1. Planering inklusive utarbetande av protokoll för datainsamling samt deltagande i undersökningar på Kärl lab Venous Centre.
Fas 2. Datainsamling från journaler och undersökningsprotokoll på Venous Centre.
Fas 3. Analys och bearbetning av data. Sammanfattande rapport.
Fas 2. Datainsamling från journaler och undersökningsprotokoll på Venous Centre.
Fas 3. Analys och bearbetning av data. Sammanfattande rapport.
Collected data/reagents
Journaldata finns på Venous Centre.
Backup plan
Det finns ett pågående avhandlingsprojekt på Venous Centre (doktorand Helen Sinabulya), i detta ingår bla en studie med översättning till svenska och validering av ett internationellt livskvalitetsformulär för patienter med venös insufficiens. Detta livskvalitetsformulär kan testas på olika subgrupper av patienter, samt före och efter behandling, och det finns möjlighet för en student att delta i något av delprojekten.
Teaching/Supervision activities
Handledare kommer att introducera studenten till projektet på Venous Centre, och stötta under datainsamlingen samt hjälpa till med analys och tolkning av data.
Resources
Tillgång till Venous Centres journalsystem dels på plats, dels om möjligt med länk på laptop för att vb kunna arbeta ostört hemma.